Desemberdikt 21
Jag är sjuk och ligger i mammas och pappas säng
Dörren är öppen
och det stojas och skriks där utanför
Mamma kommer in och lägger en filt över mig
och hyssjar ner de andra
Mona är sjuk, säger hon, ni får vara tysta
Och så går hon ut från rummet
och stänger dörren försiktigt efter sig
Jag är i himmelriket
**
Jag kommer inspringande till ladugården
och ska fråga henne något
Av nån anledning
blir jag kvar i dörröppningen
Ser henne sitta där på pallen
Hör strilandet
när strålarna träffar plåthinken
Ser henne dra i spenarna
Så slutar hon plötsligt
Lutar hovduet mot den stora kon,
gråter
Jag vet inte vart jag ska ta vägen
**
Du har migrän
och ligger i kammaren
Det är mörkt i rummet
Jag smyger mig in
och kryper upp
bakom dig i sängen
I flera timmar ligger jag där,
stilla
Jag är alldeles nära dig
Mona Mörtlund





1 kommentar:
nær deg
smertegleden
uunngåelig vår
dirrer langs livlaga linjer
ordløst
*tapastenkttiltakk*
Legg inn en kommentar